Åter igen kan jag inte få in latexen, Am I failing?
Nu var det så att jag satt i stadsbiblioteket med min klasskompis, vi skulle egentligen jobba på ett skolarbete men det slutade med att ingen av oss hade någon ork och kollade runt på bdb istället. Vi gick in på en bevakning som hon hade, sen in på hans kompis bdb och helt random kollade runt på hans bilder, då dök det upp en bild på tre personer, varav en var en tjej. "det där är Gaby" sade Emma.
Jag reagerade direkt och frågade om hon haft grönt hår, Emma sade ja. Och jag flippade.
Nu är det så här. För tre år sedan blev jag medlem på sidan http://www.bcmanga.se/ (men den sidan finns inte längre) och lärde känna en vid namn Gaby. Jag tror mitt namn var Deevil vid det tillfället eller något liknande. Vi pratade nästan varje dag och sen visade det sig att hon började finna tycke för mig. Jag minns inte mycket av vad som hände längre men jag minns att jag sade "farväl" istället för "hejdå" en gång och att hon blev jätte sur. Tror inte jag pratat med henne sedan dess.
Och det var tackvare henne som jag blev tillsammans med Astrid. Haha tänka sig att något sådant hemskt skulle leda till något så bra.
Sedan visade det sig att Emma, min klasskompis, hade Gabys msn och senare på dagen fickjag ett sms om att Gaby inte kom ihåg mig.
Jag skyller inte på henne, jag skulle inte heller komma ihåg olycklig kärlek. Men tänk om hon kommer ihåg, men vill inte erkänna det? Ja det är kul då spöken från ens förfluta dyker upp igen. Nu får vi se hur det här utveklar sig.
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Sen så har det hänt massa annat i dag. Nu ska jag försöka att inte avslöja allt för mycket om migsjälv här i bloggen. Känns ju lite läskigt att skirva ut sitt liv på internet men jag tror inte många läser det här. Vet tre pers som gör det men sen om det är fler vet jag fan.
Men ja, I dag fick jag reda på att ytterligare en person har fallit lite pladask över mig. Visst jag är smikrad och glad och hon är jätte söt och snäll. Men jag känner mig hemsk, för jag vet att när hon ser mitt riktiga jag kommer hon bara dra sig tillbaka...blö jag ogillar detta, har varit med om det för många gånger...
----------------------------------------------------------------------------------------
Menokej nu ska vi vara positiva!
Tror det är 33 dagar kvar tills min Lutfisk Eric kommer hit. Vi kommer ha det så jävla awsome. Fan jag har inte längtat såhär mycket någonsin! Får abstinens och skit! Eric kom hit!
Detta blev ett väldigt konstigt blogg inlägg.
ni får ursäkta. haha jag är bara trött.
torsdag 30 september 2010
onsdag 29 september 2010
Dator ERROR, Fixed up to 98%
Hmm jag undrar hur jag ska få in latex-ämnet i varje inlägg?
NUL: Nu är jag tillbaka!!
Läsare: Oh nej men! vart har du varit!?
NUL: jo det ska jag berätta för dig!
Nu ska ni få veta något mer om mig. Jag gör alltid sönder saker, sen om det är ett papper eller en tv spelar ingen roll. Jag gör omedvetet sönder dom varje gång ändå.
Så nu var det så att jag och min mor har en stationär dator och en bärbar. Först fick jag virus på min bärbara så jagkunde inte använda den, Sen överhettade jag den stationära så den luktar bränt då manhar på den. Så jag levde i en vecka utan dator -oh the horror-
Fast, som den nörd jag är, så kom jag in på internet på mitt PSP (PortablePlayStation) så jag kunde spamma FB (facebook) med saker som "jag har trååååkigt" och "jag vill h amin dator ;__;"
Men nu äntligen har jag fått tillbaka min dator! dock har jag inget ljud och den är extremt seg. Men det kommer fixa sig lite senare hoppas jag~
NUL: Nu är jag tillbaka!!
Läsare: Oh nej men! vart har du varit!?
NUL: jo det ska jag berätta för dig!
Nu ska ni få veta något mer om mig. Jag gör alltid sönder saker, sen om det är ett papper eller en tv spelar ingen roll. Jag gör omedvetet sönder dom varje gång ändå.
Så nu var det så att jag och min mor har en stationär dator och en bärbar. Först fick jag virus på min bärbara så jagkunde inte använda den, Sen överhettade jag den stationära så den luktar bränt då manhar på den. Så jag levde i en vecka utan dator -oh the horror-
Fast, som den nörd jag är, så kom jag in på internet på mitt PSP (PortablePlayStation) så jag kunde spamma FB (facebook) med saker som "jag har trååååkigt" och "jag vill h amin dator ;__;"
Men nu äntligen har jag fått tillbaka min dator! dock har jag inget ljud och den är extremt seg. Men det kommer fixa sig lite senare hoppas jag~
söndag 19 september 2010
Det gamla svart håriga jag (Del 1)
"To the point" Jag gick igenom datorn alldeles nyss och såg den här bilden. Den tiden då jag hade mitt svarta hår med långa svarta dreads! Jag lovar mig själv att det kommer bli av igen, någon gång i livet.
Fan va snygg jag var på den tiden LOL
Luftpistoler och hotande sms.
Då det började mörkna gick vi hem till Alu för att se på film. Jag fick se att Alus rum i stortsätt bestod av en gigantisk säng och jag fick höra några gånger att om jag skulle somna i sängen skulle dom ta väl hand om mig, ja det var bara ett skämt trotts allt. Vi såg på "The book of Eli" och jag vet inte hur många gånger jag somnade under den filmen. Men Alu petade på mig varje gång han såg mig blunda. Vilket var lite mysigt för då kände jag mig "wanted", liksom som om dom verkligen ville ha mig där och umgås. Resten av kvällen/natten var helt underbar. Vi skratta och flummade och dog inne i rummet som inte hade några fönster eller ventelation.
Dock runt ett två tiden somnade Mikael och jag övervägde om jag skulle sova över eller inte. Men jag kändeinte för att vakna tidigt i en lägenhet jag inte kan gå runt i. Så jag gick ut kl två på natten för att gå hem. Med ett leende på läpparna stannade jag utanför dörren och andadesin den svala luften. Himlen var lite molnig mnen jag kunde se några stjärnor. Sen gick jag hem och somnade nästan direkt.
Så nu har ni fått veta mycket om min helg.
Men ni har inte fått veta allt.
För det som försigår i mitt huvud håller jag ofta för mig själv.
Dom där mysiga tankarna som ger mig hopp och orken att fortsätta.
Jag älskar min drömvärld, och tänker leva i den, även om verkligheten och vuxenvärlden försöker ta mig ur den.
Detta var då klänningen. Jag kände mig som en Cupcake |
OJ SHIT!nu helt plötsligt blev mitt liv jätte händelserikt. Jag är så glad!
(varning, detta kan bli ett LÅNGT inlägg)
För att börja lite enkelt så kan jag berätta att jag var på en Japan High Fasion Utställning i fredags. [nu är det söndag] Det var ganska kul då jag hade min lolita klänning på mig och blev fotad några gånger av random vuxna människor som tyckte vi var fina. Kvällen var väldigt blandad. Först och främst var det inte myckat man kunde göra där så det blev typ att man hänhde på den enorma trappan i entren och träffade människor. Jag lärde känna Matilda och var med Malin, Johanna och max lite mer än jag brukar. Men så klart var Maria där och det kändes bra.
(varning, detta kan bli ett LÅNGT inlägg)
För att börja lite enkelt så kan jag berätta att jag var på en Japan High Fasion Utställning i fredags. [nu är det söndag] Det var ganska kul då jag hade min lolita klänning på mig och blev fotad några gånger av random vuxna människor som tyckte vi var fina. Kvällen var väldigt blandad. Först och främst var det inte myckat man kunde göra där så det blev typ att man hänhde på den enorma trappan i entren och träffade människor. Jag lärde känna Matilda och var med Malin, Johanna och max lite mer än jag brukar. Men så klart var Maria där och det kändes bra.
Sen mot kvällen slut satt vi och väntade på Moa som kom Alldeles för sent. Jag satt och kollade mobilen för det var ganska tråkigt att bara vänta, så fick jag ett sms som fick mig att sitta och stirra på mobilens skärm i några minuter. "Vad fan har hänt nu!?" Jag bröt ut i tårar då jag förgäves försökte göra det jag kunde. Det var typiskt att just i dag skulle jag gråta då jag hade mascara som jag inte haft på år och dagar. Jag gick med vått ansikte över till Maria som kramade om mig ochsade att låta det vara till dagen därpå då personen fått tillbaka sitt förnuft. Alla mina vänner hjälpte mig att tänka på annat och resten av kvällen var okej. Men jag och min gäst åkte hem ganska sent eftersom hon inte tyckte om det.
Så det var min fredag. Det kanske inte lät som mycket men jag tyckte allt hela den dagen var fylld med saker som hände. Och under den dagen kände jag att jag växt grovt mycket som person, vilken kändes otroligt bra. Ytterligare en tummen upp!
Sen har vi ju Lördagen.
Jag orkar inte skriva massor om den här dagen. Men dagen började med att min gäst åkte hem och jag gjorde mig iordning. Skulle ut på stan med min kompis Vic men först ett snabbt besök hos frisören.
Nu vet jag att jag måste leva med utväxt i en månad till.
Jag kom fram till Victorias hus och vi gick ut direkt. Det kändes uppfriskande att gå med någon som hade typ samma stil som jag. SmileyFace Vi gick runt och hittade små saker och gick sen hem för att äta sushi. Vi flummade runt massor men tillslut var jag tvungen att gå
.Jag kom hem, laddade mobilen och gick ut igen. Nu skulle jag följa med Alu och Mikael till Röda sten för att prova en luftpistol. Först ville jag inte prova men dom övertalade mig och jag failade grovt. Men jag var glad ändå, för dom pojkarna är underbara att vara med. Jag har aldrig tråkigt! :)
Sen mot kvällen slut satt vi och väntade på Moa som kom Alldeles för sent. Jag satt och kollade mobilen för det var ganska tråkigt att bara vänta, så fick jag ett sms som fick mig att sitta och stirra på mobilens skärm i några minuter. "Vad fan har hänt nu!?" Jag bröt ut i tårar då jag förgäves försökte göra det jag kunde. Det var typiskt att just i dag skulle jag gråta då jag hade mascara som jag inte haft på år och dagar. Jag gick med vått ansikte över till Maria som kramade om mig ochsade att låta det vara till dagen därpå då personen fått tillbaka sitt förnuft. Alla mina vänner hjälpte mig att tänka på annat och resten av kvällen var okej. Men jag och min gäst åkte hem ganska sent eftersom hon inte tyckte om det.
Så det var min fredag. Det kanske inte lät som mycket men jag tyckte allt hela den dagen var fylld med saker som hände. Och under den dagen kände jag att jag växt grovt mycket som person, vilken kändes otroligt bra. Ytterligare en tummen upp!
Sen har vi ju Lördagen.
Jag orkar inte skriva massor om den här dagen. Men dagen började med att min gäst åkte hem och jag gjorde mig iordning. Skulle ut på stan med min kompis Vic men först ett snabbt besök hos frisören.
Nu vet jag att jag måste leva med utväxt i en månad till.
Jag kom fram till Victorias hus och vi gick ut direkt. Det kändes uppfriskande att gå med någon som hade typ samma stil som jag. SmileyFace Vi gick runt och hittade små saker och gick sen hem för att äta sushi. Vi flummade runt massor men tillslut var jag tvungen att gå
.Jag kom hem, laddade mobilen och gick ut igen. Nu skulle jag följa med Alu och Mikael till Röda sten för att prova en luftpistol. Först ville jag inte prova men dom övertalade mig och jag failade grovt. Men jag var glad ändå, för dom pojkarna är underbara att vara med. Jag har aldrig tråkigt! :)
"är det inte bättre att leva i en drömvärld än att vakna upp och se att verkligheten är en mardröm? |
Vi sköt vid en grotta/tunnel öppning. En gammal spraj burk och gamla filmer och skivor var målet |
Dock runt ett två tiden somnade Mikael och jag övervägde om jag skulle sova över eller inte. Men jag kändeinte för att vakna tidigt i en lägenhet jag inte kan gå runt i. Så jag gick ut kl två på natten för att gå hem. Med ett leende på läpparna stannade jag utanför dörren och andadesin den svala luften. Himlen var lite molnig mnen jag kunde se några stjärnor. Sen gick jag hem och somnade nästan direkt.
Så nu har ni fått veta mycket om min helg.
Men ni har inte fått veta allt.
För det som försigår i mitt huvud håller jag ofta för mig själv.
Dom där mysiga tankarna som ger mig hopp och orken att fortsätta.
Jag älskar min drömvärld, och tänker leva i den, även om verkligheten och vuxenvärlden försöker ta mig ur den.
fredag 10 september 2010
Nostalgi i blodsår.
Kan latex skära i hud?
Fy fan och farao! Här sitter jag med svartsmink på kinderna efter mina salta tårar som runnit där. Jag har inte varit speciellt deperimerad på de sista månaderna, bara små kvällar jag suttit och gråtit över varierande saker. Men i dag insåg jag att hela mitt liv håller på att vända tillbaka till de gamla. Kärlek borde vara förbjudet i mitt liv, känns det som i alla fall.
Men nu ska jag inte sitt ahär och vara emo (som jag egentligen är just nu, EMO = Emotionell) Men jag ville bara få lite minnen ur igenom mina fingrar.
Jag lyssnade igenom gamla låtar påmin dator och hittade en mapp med "Barlow Girls" Jag klickade in och satte på "Enought" Och det var ett stort misstag. Den låten gjorde jag ett bildspel till till min första och ända äkta kärlek. Jag minns nästan alla bilder osm var med och två tårar föll från mina ögon. Jag förstörde något som var så vackert, hon var den vackraste människan som fanns i mitt liv och JAG och R slet sönder denna ros. Förr har jag aldrig kunnat lyssna på den låten utan att bryta ihop och vela dö, men när låten kom till mitten ungefär kände jag ingenting. Jag kände ingen sorg, eller saknad eller... något, det är en fin låt. Inget mer. Så där fick jag lite uppmuntran.
Maybe I am finaly over her?
Sen klickade jag vidare och kom till "Three Days Grace" ( ett extremt emoband om du frågar mig, jag lyssnade på dom för några år sen och jag tar sällan bort musik) Och låten "Time of Dying" och återigen fick jag nostalgi. En flicka i mitt forna liv, min M kan vi kalla henne. Hon tilldelade denna låt till mig. Som om jag var anledningen till att hon levde vidare. Det visade sig inte funka. Men det sved i hjärtat när jag tänkte på det igen.
Det finns många minnen jag har förträngt igenom tiderna. Mycket skit har hänt. Men nu tycker jag att livet har gått jävligt bra. Jag har börjat ny skola, fått massor med nya vänner och jag gör det jag vill. Är inte fast i något som hindrar mig. Jo kanske lite, men jag försöker vara positiv.
Så, nu vet ni lit emer om mitt förflutna. haha.
Men min framtid ser ljus ut. Jag tror livet är värt att leva.
Fy fan och farao! Här sitter jag med svartsmink på kinderna efter mina salta tårar som runnit där. Jag har inte varit speciellt deperimerad på de sista månaderna, bara små kvällar jag suttit och gråtit över varierande saker. Men i dag insåg jag att hela mitt liv håller på att vända tillbaka till de gamla. Kärlek borde vara förbjudet i mitt liv, känns det som i alla fall.
Men nu ska jag inte sitt ahär och vara emo (som jag egentligen är just nu, EMO = Emotionell) Men jag ville bara få lite minnen ur igenom mina fingrar.
Jag lyssnade igenom gamla låtar påmin dator och hittade en mapp med "Barlow Girls" Jag klickade in och satte på "Enought" Och det var ett stort misstag. Den låten gjorde jag ett bildspel till till min första och ända äkta kärlek. Jag minns nästan alla bilder osm var med och två tårar föll från mina ögon. Jag förstörde något som var så vackert, hon var den vackraste människan som fanns i mitt liv och JAG och R slet sönder denna ros. Förr har jag aldrig kunnat lyssna på den låten utan att bryta ihop och vela dö, men när låten kom till mitten ungefär kände jag ingenting. Jag kände ingen sorg, eller saknad eller... något, det är en fin låt. Inget mer. Så där fick jag lite uppmuntran.
Maybe I am finaly over her?
Sen klickade jag vidare och kom till "Three Days Grace" ( ett extremt emoband om du frågar mig, jag lyssnade på dom för några år sen och jag tar sällan bort musik) Och låten "Time of Dying" och återigen fick jag nostalgi. En flicka i mitt forna liv, min M kan vi kalla henne. Hon tilldelade denna låt till mig. Som om jag var anledningen till att hon levde vidare. Det visade sig inte funka. Men det sved i hjärtat när jag tänkte på det igen.
Det finns många minnen jag har förträngt igenom tiderna. Mycket skit har hänt. Men nu tycker jag att livet har gått jävligt bra. Jag har börjat ny skola, fått massor med nya vänner och jag gör det jag vill. Är inte fast i något som hindrar mig. Jo kanske lite, men jag försöker vara positiv.
Så, nu vet ni lit emer om mitt förflutna. haha.
Men min framtid ser ljus ut. Jag tror livet är värt att leva.
onsdag 1 september 2010
Bio-toalettens fängelse kö.
Hmm undra om latex smakar gott..~ -mums-
Snart är min förkylning över. Har bara en lite rinnande näsa kvar. Detta känns ändå inte super bra.
Pga. tidiga dagar i skolan på sistonde måste jag gå upp klockan sex varje morgon. Och jag har inte lätt att somna om nätterna så det slutar oftast med att jag somnar runt 12. Och för att vara ärlig, min kropp är som ett spädbarn, jag känne rmig utvilad efter ca 10 timmar, inte åtta som vanliga tonåringar. Och eftersom jag sover runt sex timmar varje natt är jag grovt trött varje gång jag kommer hem från skolan. Detta påverkar mitt humör också. Till det sämre.
Men några roliga saker som hände i dag var att efter lunchen gick jag och mina vänner i klassen in i bio-byggnaden i närheten av skolan för att kolla vilka filmer som var aktuella. Då passade jag på att gå in i flickornas rum.
Där inne var det en lång kö framför de sju dörrar som lädde till de små båsen. Det fanns en spegel parallelt till kön. Eftersom jag är lite som en katt, jag blir lätt uttråkad [jag hörde det uttrycket från en vän till mig, har använt det sen dess] så vaggade jag fram och tillbaka och tittade i spegel på de andra människorna. VArje gång någon lämnade ett bås gick nästa person in snabbt som satan. och kön flyttade sig framåt. Då jag tittade framåt och såg hur alla stela medelålderskvinnor vaggade framför mig fick jag intrycket av en fängelsekö.
Du vet en sådan där då alla fångarna är kedjade till varandra mellan armar och fötter. Det var ganska kompiskt att det såg ut så tyckte jag -fniss-
Sen när jag stod tvåa i kön och kunde inte se i spegeln längre, lutandes mot väggen, började den rosa klädda rynktankten prata med mig. "Va fint du har matchat håret med tjocktröjan"
Dett areagerade jag ganska starkt på och han skrattade lite innan jag svarade. "Nej men tack"
Rynktanten: "Matchar du alltid håret med kläderna?" "oh ja nästan" "oh så du färgar håret varje dag!?" "nej nej jag har typ samma tjocktröja på mig varje dag"
Vad tror du gumman lilla. att jag går upp tisigt för att färga håret efter behov? TÄnkte jag då konversationen fortsatte.
"Jaha ja men dåså" "Fast jag skulle vela, typ ha massa olika peruker"
och sen var det lite mer onödigt prat, och våran fina pratstund avslutades då hon fick ett ledigt bås och hon sade. "oh så det är riktigt färg och inte spray färg?" Där ser man vad äldre kan kom hårfärger.
Det känns alltid roligt då "vanliga" människor pratar med en, som är lite udda, ute i allmänheten. Och är trevliga. Dock finns det fortfarande människor där ute som dömmer och har fördommar, det har vi alla~ vilket är synd.
Hoppas på en färg-gladare framtid.
Snart är min förkylning över. Har bara en lite rinnande näsa kvar. Detta känns ändå inte super bra.
Pga. tidiga dagar i skolan på sistonde måste jag gå upp klockan sex varje morgon. Och jag har inte lätt att somna om nätterna så det slutar oftast med att jag somnar runt 12. Och för att vara ärlig, min kropp är som ett spädbarn, jag känne rmig utvilad efter ca 10 timmar, inte åtta som vanliga tonåringar. Och eftersom jag sover runt sex timmar varje natt är jag grovt trött varje gång jag kommer hem från skolan. Detta påverkar mitt humör också. Till det sämre.
Men några roliga saker som hände i dag var att efter lunchen gick jag och mina vänner i klassen in i bio-byggnaden i närheten av skolan för att kolla vilka filmer som var aktuella. Då passade jag på att gå in i flickornas rum.
Där inne var det en lång kö framför de sju dörrar som lädde till de små båsen. Det fanns en spegel parallelt till kön. Eftersom jag är lite som en katt, jag blir lätt uttråkad [jag hörde det uttrycket från en vän till mig, har använt det sen dess] så vaggade jag fram och tillbaka och tittade i spegel på de andra människorna. VArje gång någon lämnade ett bås gick nästa person in snabbt som satan. och kön flyttade sig framåt. Då jag tittade framåt och såg hur alla stela medelålderskvinnor vaggade framför mig fick jag intrycket av en fängelsekö.
Du vet en sådan där då alla fångarna är kedjade till varandra mellan armar och fötter. Det var ganska kompiskt att det såg ut så tyckte jag -fniss-
Sen när jag stod tvåa i kön och kunde inte se i spegeln längre, lutandes mot väggen, började den rosa klädda rynktankten prata med mig. "Va fint du har matchat håret med tjocktröjan"
Dett areagerade jag ganska starkt på och han skrattade lite innan jag svarade. "Nej men tack"
Rynktanten: "Matchar du alltid håret med kläderna?" "oh ja nästan" "oh så du färgar håret varje dag!?" "nej nej jag har typ samma tjocktröja på mig varje dag"
Vad tror du gumman lilla. att jag går upp tisigt för att färga håret efter behov? TÄnkte jag då konversationen fortsatte.
"Jaha ja men dåså" "Fast jag skulle vela, typ ha massa olika peruker"
och sen var det lite mer onödigt prat, och våran fina pratstund avslutades då hon fick ett ledigt bås och hon sade. "oh så det är riktigt färg och inte spray färg?" Där ser man vad äldre kan kom hårfärger.
Det känns alltid roligt då "vanliga" människor pratar med en, som är lite udda, ute i allmänheten. Och är trevliga. Dock finns det fortfarande människor där ute som dömmer och har fördommar, det har vi alla~ vilket är synd.
Hoppas på en färg-gladare framtid.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)